Så jag gick och såg den igen. Nu är jag ingen filmsnobb men nog fan måste man se filmer av den här kalibern en andra gång. Dagen efter gick jag och såg den igen alltså.
Bristerna syns mer andra gången och den enda som faktiskt lever upp till hypen från första sittningen är Heath Ledger. Det känns något ambivalent att skriva så för jag skulle avsky att haka på en våg varesig den var bra eller dålig. Men det är faktiskt så att han gör en kanonroll, och sedan om det beror på att han är den enda karaktären som faktiskt har dialog är en annan historia. Det är också just där filmen brister, dialogen. Den är för klyschig och på tok för förutsägbar (det tyckte jag redan efter första gången).
Men allt som allt är det fortfarande en jävligt bra film och nu känns det ändå som att jag inte behöver vara så kluven kring frågan om huruvida den hade gjort sig såhär bra om det inte vore för att Heath Ledger hade dött. Svaret är, nej. Nej gott folk, den hade inte spelat in någonstans i närheten av den summa den har spelat in om det inte vore för det. Den hade dragit folk, det hade den absolut då många av oss (mm, just precis, OSS) visste redan innan vilken fenomenal prestation han skulle göra som Joker.
1 kommentar
juli 31, 2008 kl 8:30 e m
Ja, det visste vi.
Han var helt fantastisk.