Man kan ju alltid hoppas

Hoppa till kommentarer

Nu är jag precis hemkommen från kulturmagasinet och min intervju med Sundsvalls Tidning. För er som har fått erfara mitt konstiga sätt att bevara en hemlighet på, dvs att inte bevara den, så är ni nog ganska hemma på vad det är jag pratar om. För resten kan jag avslöja att Camilla som tipsade om att ST sökte provkrönikörer togs upp på tipset och jag skickade in en provkrönika. Dum som jag var skickade jag ju in den via e-mail sista dagen som den skulle vara inne. Som tur var så slapp jag skämmas och bättre upp, jag blev ST:s nya krönikör fram tills årsskiftet. Helt sanslöst kul.

Nu var jag då alltså på vårat stadsbibliotek och pratade med en reporter. Jag besvarade frågor som ska beröra en profilintervju som kommer att publiceras i samband med den första krönikan.

Det var extremt roligt, spännande och nervöst att sitta där och besvara frågor. Vad är rätt, vad är fel och hur kommer det att se ut i tidningen. Alla mycket kompetenta frågor som mitt huvud lyckades ställa. Dock så är det ju inte lättare än att faktiskt vara sig själv och besvara så ärligt som möjligt. Dessutom togs det en hel del fotografier och det fick mitt blattearsle att kännas lite som en kändis. Nu var det ju tidigt på dagen så det var inte så värst mycket folk på bibblan men de enstaka som var där på vår våning verkade lagomt nyfikna nog för att jag skulle känna mig tuff.

Ja, nu blir det spännande att se vad det blir av det hela. Min första krönika är redan färdigskriven och den kan man alltså läsa i Sundsvalls Tidning nu på söndag. Har man inte tidningen så kommer det säkert att finnas att tillgå även på nätet. Kika in på www.st.nu.

Nu ska jag kolla lite MMA och titta på min favoritfighter i Elite XC, Gina Carano. MMA för tjejjer är ju brutalt roligt när tjejjerna visar var skåpet ska stå, precis som Gina Carano brukar göra.

(förresten, drick Ramlösa Guava & Lime. fett god.)

//Ali

2 kommentarer

Under Ali, Krönikör, MMA, Populärkultur